Urtica dioica L.

(Fam. Urticaceae)

Use: (Gressoney)
Tiemò bruche d’léckò bletter fer d’nässé, fer d’herfiòchnolle oder en der fannò kochòté.
Tiemò bruche d’léckò bletter fer d’nässé, fer d’herfiòchnolle oder en der fannò kochòté.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Issime)
D’oustaga, wénn dˆschi sén noch lljicku leit mu dˆschu in d’chuchi, vür machun gnok ol vür rüeschten in d’fannu.
D’oustaga, wénn dˆschi sén noch lljicku leit mu dˆschu in d’chuchi, vür machun gnok ol vür rüeschten in d’fannu.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Issime)
D’süttu dri wurzi arstérjit d’lokha.
D’süttu dri wurzi arstérjit d’lokha.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Gressoney)
De tisanò mé d’wòrze tuet sterchrò d’hoar.
De tisanò mé d’wòrze tuet sterchrò d’hoar.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Issime)
Ankeen déi schwoarzun tschemmeltini in d’chröiter lécken milden d’néssji im wasser vür vir un zwénzg stünni un té wesseren mit dem wasser.
Ankeen déi schwoarzun tschemmeltini in d’chröiter lécken milden d’néssji im wasser vür vir un zwénzg stünni un té wesseren mit dem wasser.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Gressoney)
Lecke wälche d’bletter em wasser fer en tag òn wässre d’bouma mét déem wasser gäge d’ònziefer.
Lecke wälche d’bletter em wasser fer en tag òn wässre d’bouma mét déem wasser gäge d’ònziefer.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Bosco/Gurin)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Macugnaga)
Fonte: Piante medicinali nell'uso tradizionale della Valle d'Ossola, Chiovenda-Bensi, C., 1955
Use: (Formazza)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Formazza)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Rimella)
Fonte: Tradizioni e usi fitoterapici popolari la Valsesia, Chiovenda-Bensi, C., 1957
Use: (Bosco/Gurin)
Nèsla tüat-mu en 'Manèschtru.
Nèsla tüat-mu en 'Manèschtru.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Bosco/Gurin)
Frianar heint-sch, wènt-sch hein appus Ggschlågna ggha, dè heint-sch Schmarr gghåkchut, met Nèsla dre, hein t Nèsla sogåår awaggtåå fer da Wentar. Un tarnåå he'nd-sch-as drüfftåå, un tås hèt-na öigumblekchlech dar Schmaarza awa (gg)ggeat.
Frianar heint-sch, wènt-sch hein appus Ggschlågna ggha, dè heint-sch Schmarr gghåkchut, met Nèsla dre, hein t Nèsla sogåår awaggtåå fer da Wentar. Un tarnåå he'nd-sch-as drüfftåå, un tås hèt-na öigumblekchlech dar Schmaarza awa (gg)ggeat.
Fonte: Aus der Völksüberlieferung von Bosco Gurin. Sagen, Berichte und Meinungen, Märchen und Schwänke., Gestner-Hirzel, E., 1979
Use: (Bosco/Gurin)
T Nèsla sen ggüat gagum Romatijsim, åbar net, wènn-mu-schi tüat pnèslu. Mu müass Tea vå-na måchu odar schu siada wi Schpinåtz.
T Nèsla sen ggüat gagum Romatijsim, åbar net, wènn-mu-schi tüat pnèslu. Mu müass Tea vå-na måchu odar schu siada wi Schpinåtz.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Bosco/Gurin)
'T Nèsla sen malchu. Iascha Måårti get-schu da Ggunellanu, wènt-sch tian jung-ganu. Wenn kChia Nèsla frassan, ggaba-sch mee Meich. Wènn-mu-schu tüat chrüitu un tre, dè frassand-scha-schu.
'T Nèsla sen malchu. Iascha Måårti get-schu da Ggunellanu, wènt-sch tian jung-ganu. Wenn kChia Nèsla frassan, ggaba-sch mee Meich. Wènn-mu-schu tüat chrüitu un tre, dè frassand-scha-schu.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989

...per ora non sappiamo altro, ma se tu ne sai di più contattaci!

Community Phytonyms
Bosco/Gurin Nèslu
Formazza Nesla
Gressoney d'nessiò
Issime d’néssju
Macugnaga ...
Rimella Nassie
Image of Urtica dioica L.