Rumex alpinus L.

(Fam. Polygonaceae)

Use: (Issime)
Mit d’blétter un d’stirzja mach mu d’sütti das helfen machun wasser.
Mit d’blétter un d’stirzja mach mu d’sütti das helfen machun wasser.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Gressoney)
Mét d’bletter òn de stengia tiemò hannò bluetreinége tisane.
Mét d’bletter òn de stengia tiemò hannò bluetreinége tisane.
Fonte: Fiori e piante nella lingua Walser - Blljümi un bauma in Éischemtöitschu - Meie òn bouma òf Greschòneytitsch, Sportelli linguistici Issime, Gressoney-Saint-Jean e Gressoney-La-Trinité, Bassignana, M., 2010
Use: (Bosco/Gurin)
Fer bBlåkchta z vartrijban, han-i ech Aschu zètt. Darnåå chunn tè mee ts Chleina, un schiju plijban zrugg. Jåå, t Aschu måchud an ggschlossna Wåsa. Mu sèllti-schu öuw maaja, be(s)-sch chlijnu sen, bBlåkchta.
Fer bBlåkchta z vartrijban, han-i ech Aschu zètt. Darnåå chunn tè mee ts Chleina, un schiju plijban zrugg. Jåå, t Aschu måchud an ggschlossna Wåsa. Mu sèllti-schu öuw maaja, be(s)-sch chlijnu sen, bBlåkchta.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Macugnaga)
Fonte: Piante medicinali nell'uso tradizionale della Valle d'Ossola, Chiovenda-Bensi, C., 1955
Use: (Bosco/Gurin)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Bosco/Gurin)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Bosco/Gurin)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Formazza)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Formazza)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Bosco/Gurin)
Wènn-mu a Wundu hèt ggha, hèt-mu an Blåkchtu med Eli ggsålbut, met Bömmèli, oder Wagarechblètt, un hètis drüftåå.
Wènn-mu a Wundu hèt ggha, hèt-mu an Blåkchtu med Eli ggsålbut, met Bömmèli, oder Wagarechblètt, un hètis drüftåå.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Formazza)
Fonte: tbp, Mattalia, G., & Sartori, Z., 2024
Use: (Bosco/Gurin)
Wènn gGeiss hein t Schijssu ggha, han-i-na ech derr Blåkchta gga.
Wènn gGeiss hein t Schijssu ggha, han-i-na ech derr Blåkchta gga.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Bosco/Gurin)
bBlåkchta tüat-mu chrüitu fer da Chianu. Ech ha da Ggunellanu Blåkchta gga.
bBlåkchta tüat-mu chrüitu fer da Chianu. Ech ha da Ggunellanu Blåkchta gga.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Bosco/Gurin)
kChiamolla* sijgi aso güatu ggsottnu.
kChiamolla* sijgi aso güatu ggsottnu.
Fonte: Guriner Wildpflanzenfibel: Mensch und Wildpflanze: eine botanisch-philologisch-volkskundliche Dokumentation aus dem Tessiner Walserdorf Bosco Gurin, Gerstner-Hirzel, E., & Della Pietra, C., 1989
Use: (Bosco/Gurin)
Ischi Vorèltru hein tesch Blåkchta heint-sch ggassa, net? Schi hein Maal dårmet ggmåchut, hein Proot ggmåchut, åbar ts Brood escht jå gånz schwårzas ggsin wi Chiateisch.
Ischi Vorèltru hein tesch Blåkchta heint-sch ggassa, net? Schi hein Maal dårmet ggmåchut, hein Proot ggmåchut, åbar ts Brood escht jå gånz schwårzas ggsin wi Chiateisch.
Fonte: Aus der Völksüberlieferung von Bosco Gurin. Sagen, Berichte und Meinungen, Märchen und Schwänke., Gestner-Hirzel, E., 1979

...per ora non sappiamo altro, ma se tu ne sai di più contattaci!

Community Phytonyms
Bosco/Gurin Blåkchtu, *kChiamolla
Formazza Blakchta
Gressoney d'blackò
Issime d’blackhu
Macugnaga Blackte
Image of Rumex alpinus L.